Yrkesbarometern: Coronaepidemin minskade antalet yrken som lider på brist av arbetskraft

18.9.2020

När det gäller yrken med brist på arbetskraft är coronaepidemins konsekvenser uppenbara, medan i yrken med överutbud av arbetskraft har det inte skett lika plötsliga förändringar.

Yrken med brist på arbetskraft

På hela landets nivå bedömdes sammanlagt 31 yrken lida av arbetskraftsbrist. I våras före coronakrisen fanns det klart fler yrken med brist på arbetskraft, det vill säga 60.

Mest brist på arbetskraft

  1. Sjukskötare och hälsovårdare
  2. Specialsakkunniga inom socialt arbete
  3. Talterapeuter
  4. Allmänläkare
  5. Barnträdgårdslärare

Enligt yrkesbarometern råder det stor brist på kompetent arbetskraft i synnerhet när det gäller yrkena inom hälsovård och socialt arbete. Andelen dessa yrken på topp 15-listan över yrken med brist på arbetskraft är nu större än någonsin tidigare. Sjukskötare och specialsakkunniga inom socialarbetet har redan i de bedömningar som gjordes före coronaepidemin varit yrken som stort lidit av arbetskraftsbrist på flera olika håll i Finland.

Också applikationsprogrammerare och applikationsplanerare finns nu i toppen av de yrken som lider på brist av arbetskraft. Av social- och hälsovårdens yrken är bioanalytiker och hemvårdare nya yrken på topp 15-listan.

Överutbud av arbetskraft

Mest överutbud av arbetskraft

  1. Kontorssekreterare
  2. Specialsakkunniga inom reklam och marknadsföring
  3. Skräddare, sömmerskor, pälsmakare m.m.
  4. Resebyråtjänstemän
  5. Grafiska planerare och multimediaplanerare

På topp 15-listan över yrken med överutbud av arbetskraft har förändringarna varit mindre jämfört med yrken med arbetskraftsbrist. Överutbud av arbetskraft finns fortfarande i fråga om kontorssekreterare.

På topp 15-listan över överutbud finns nu också resebyråtjänstemän, hotellreceptionister och elektronik- och automationsmontörer. I toppen av överutbudsbranscherna finns fortfarande många yrken inom kreativt arbete. Turistyrken har i takt med coronaläget kommit högst upp i yrkena med överutbud.

Hur och varför görs yrkesbarometern?

Uppgifterna ovan framgår av den yrkesbarometer som arbets- och näringsministeriet gav ut den 18 september 2020 och som baserar sig på arbets- och näringsbyråernas syn på utvecklingsutsikterna för de centrala yrkena inom den närmaste framtiden. Denna bedömning gjordes i augusti-september 2020.

Arbets- och näringsbyråns tjänstemän bedömer utifrån sin sakkunskap utsikterna för efterfrågan på arbetskraft inom cirka 200 yrken samt utvecklingen av balansen mellan efterfrågan och utbud för ett halvt år framåt.  Arbets- och näringsbyråerna tar fram bedömningarna utifrån de uppgifter de fått av arbetsgivare och arbetssökande genom intervjuer och arbetsgivarbesök samt utifrån bland annat den information som barometrarna och uppföljningssystemen ger.

Syftet med yrkesbarometerbedömningen är att förbättra matchningen av lediga jobb och arbetssökande samt att främja yrkesmässig och regional rörlighet.

Mer info

Yrkesbarometern: Coronaepidemin minskade antalet yrken som lider på brist av arbetskraft, överutbudsyrken håller samma riktning (tem.fi)

Yrkesbarometern (ammattibarometri.fi)