Under budgetmanglingen kom man överens om åtgärder som stärker sysselsättningen

18.9.2020

Bild: Lauri Heikkinen, Statsrådets kansli

Regeringen vidtar under regeringsperioden sysselsättningsåtgärder som stärker ekonomin och som syftar till sysselsättningseffekter som motsvarar 80 000 nya sysselsatta.

Regeringen kommer ännu överens om  detaljer, varefter beredningen av reformerna fortsätter på arbets- och näringsministeriet.

Individuellare tjänster och snabbare sysselsättning för arbetssökande

För att stödja jobbsökningen och hänvisa arbetslösa till service utvecklar man bedömningen av deras servicebehov, och stödet för jobbsökning ökas så att man har möten med de arbetslösa varannan vecka i början av jobbsökningen. Därefter följer en intensiv serviceperiod på en månad alltid efter att arbetslösheten varat i 6 månader. För detta ändamål ökas arbets- och näringsbyråns resurser med 70 miljoner euro. Målet är 1 200 nya tjänstemän vid arbets- och näringsbyråerna, så att individuellt stöd jobbsökning ska vara möjlig.

Arbetslösa arbetssökande har sedan ingången av 2017 intervjuats regelbundet var tredje månad. I fortsättningen ordnas det intervjuer varannan vecka under de tre första arbetslöshetsmånaderna. De arbetslösa har varit nöjda med intervjuerna, eftersom de strukturerar jobbsökningen och ger personlig service.

Målet är att reformen träder i kraft senast vid ingången av 2022.

Klarhet i förpliktelserna att söka arbete och rimliga karenssystem

I det nuvarande systemet måste arbetslösa arbetssökande söka jobb som arbets- och näringsbyrån erbjuder för att arbetslöshetsförmånen ska fortsätta. Efter denna reform kommer man i den individuella sysselsättningsplanen i fortsättningen överens om den arbetssökandes kvantitativa skyldighet att söka arbete, samt om ändamålsenliga tjänster som stöder jobbsökningen. Arbetssökanden ska söka 0–4 jobb per månad beroende på arbetsmarknadsläget i regionen och den arbetslöses arbetsförmåga.

Karenssystemet görs samtidigt betydligt rimligare. De påföljder för utkomstskyddet för arbetslösa som hänför sig till jobbsökning och service graderas så att man tar i bruk en anmärkning. Den maximala längden på andra påföljder för utkomstskydd för arbetslösa än sådana som hänför sig till jobbsökning och service kan i fortsättningen vara 45 dagar, medan den i den nuvarande modellen är 90 dagar.

Målet är att ändringarna träder i kraft tidigast 2022.

Användningen av lönesubvention för att öka sysselsättningen ökas betydligt

Syftet med reformen av lönesubventionen är att öka användningen av lönesubvention i företag och göra det lättare för arbetsgivare att använda subvention.

Bestämmelserna om lönesubvention förenklas genom att stödnivån fastställs till 50 procent oberoende av arbetslöshetens längd (exkl. lönesubvention för organisationer som är 100 procent).

Nivån på lönesubventionen för partiellt arbetsföra höjs till 70 procent och i synnerhet i fråga om deras lönesubventionsperiod binds också andra sysselsättningsfrämjande tjänster nära samman.
Avsikten är att reformen träder i kraft den 1 september 2021.

Träffsäkrare tjänster för partiellt arbetsföra och möjlighet att få sysselsättning på övergångsarbetsmarknaden

Regeringen kom under budgetmanglingen överens om åtgärder för att bygga upp en finländsk modell för sysselsättning. Det finns flera sätt att genomföra detta. Alternativen skisseras i takt med att beredningen framskrider. Målet är att erbjuda subventionerat arbete eller utbildning och annat stöd för övergången till den öppna arbetsmarknaden

Målet är att verksamheten ska inledas senast 2022.

Mer info

ANM:s pressmeddelande 16.9.2020: Arbetsminister Haatainen: Besluten vid budgetförhandlingarna stöder uppnåendet av sysselsättningsmålet (tem.fi)